Gulben, offerkast och stötteberg
- Johanna Grip
- 17 maj 2020
- 3 min läsning
Traditionen kring gulben, offerkast och stötteberg hänger ihop med flera platser i Hogdalsbygden.
Två Gulbenssten i Överhogdal
I Överhogdal finns enligt Institutionen för språk och folkminnens ortnamnsregister två stenar som genom årens lopp kallats Gulbenssten eller Gålbeinssten; en vid Hoan och en vid Vitalmen. På Lantmäteriets kartor idag är det dock stenen vid Hoan som benämns Gulbenssten, medan den vid Vitalmen kallas Nicksten. För att försöka hålla följande text så förståelig som möjligt kommer Lantmäteriets benämningar för de båda stenarna att användas.
Gulbenssten vid Hoan
Strax norr om där Vitalmen rinner in i Hoan går en gammal skogsväg in till vänster. Om man följer denna cirka 3 km längs Hoan når man den så kallade Gulbenssten eller Gålbeinssten. Här viker även Pilgrimsleden av från vägen och fortsätter som en stig in i skogen mot Övre Knätten.
Gulbenssten är 6x5 meter stor och 6 meter hög. Åt VSV har flyttblocket ett överhäng, och omedelbart utanför detta finns en låg upphöjning som vid inventeringen 1971 tycktes innehålla bland annat gammalt virke. Man tror att detta kan ha varit ett så kallat "offerkast" och att överhänget på stenen hänger ihop "stöttebergstraditionen". Mer om detta längre ner.
Det går att besöka Gulbenssten vid Hoan, men rekommendationen är att lämna bilen vid E45 och därifrån gå Pilgrimsleden 3 km via skogsbilvägen, eftersom vägen är så pass dålig.
Nicksten vid Vitalmen
Om man istället fortsätter längs E45 norr om Överhogdal kommer man till en sträcka där vägen går mycket nära Vitalmen. Här ligger vad som på Lantmäteriets kartor benämns som Nickstenen.
Detta flyttblock är 11x8 meter stort och 4 meter högt. Stenens norra kant är bortsprängd till följd av vägbygget. Utöver detta har Nickstenen överhäng åt öst tros även det ha samband med "stöttebergstraditionen", men vid inventeringen 1971 fanns inga synliga spår av riskast eller stöttar.
Offerkast och stötteberg
Det troliga offerkastet vid Gulbenssten vid Hoan och "stöttebergen" vid de båda stenarna är spår av välkända traditioner som återfinns längs många gamla vägar och stigar. Redan på 1500-talet omnämns offerkastliknande bildningar. Ett offerkast är en plats där människor kastat; "offrat"; en sten eller pinnar så att ett röse uppstått. Ett stötteberg är när detta görs mot en sten, ofta genom att pinnar ställs mot stenen för att "stötta" det, vilket gett upphov till benämningen.
Offerkastens och stöttebergens uppkomst var ofta kopplade till att någon omkommit eller mördats av misstag. Man offrade för att hedra den döda, för att undgå att möta den dödes vålnad samt för att själv undgå olycka.
Forbönder och gulbenskanna
Det är sannolikt att stenen vid Hoan var den ursprungliga Gulbenssten, eftersom det var där vägen gick innan vägen förbi Nickstenen byggdes på 1820-talet. Oavsett vilken Gulbenssten som var den "första" så finns samma tradition knuten till dem båda.
Forbönderna hade allt som oftast skinnbyxor. När skinnet var färskt var färgen gulaktig, vilket gett upphov till namnet gulben för de "nytillkomna" forbönderna vars byxor inte hade hunnit blivit utslitna. Vid välkända rastplatser på denna tid, däribland Gulbenssten och Nicksten, fanns traditionen att den nytillkomne i laget som passerade rastplatsen för första gången skulle bjuda på brännvin; den så kallade gulbenskannan.
Klussloken
En annan plats i Hogdalsbygden som bär samma tradition är Klussloken, eller Klosslokarna, mellan Ytterhogdals station och Linatorpet. På den branta backen vid tjärnen ska det ha funnits en rastplats på färbindelseleden mellan Hälsingebygderna och Jämtland och även här sägs det ska ha intagits en och annan gulbenskanna genom tiderna.
Källor:
Comentários